Av alla ställen att göra sig illa på så snubblar hon på tröskeln till badrummet och faller handlöst på parkettgolvet med hakan före. Hon hade trasslat in armarna i nattlinnet och tyckte att det var roligt, så hon skulle titta sig i spegeln men stupar alltså och har inga händer att ta emot sig med. Tror aldrig jag har sett någon falla så fort och smällen och skriket som kom efter gör mig fortfarande tårögd. Jag höll ihop det där och då i alla fall, och lyckades ta oss ut till altandörren för att, utan att väcka den sovande bebisen i vagnen, få in Jimmy som precis börjat måla staketet. 

Det blev ett stort gapande jack i hakan så medan Jimmy gjorde sig klar så fick jag hålla tryck med en hög tvättlappar från skötbordet tills bästa grannen kom och skjutsade in dem till akuten. Jag kunde ju inte lämna lilltjejen och om vi skulle packat in oss alla i bilen så hade det blivit svårt att hålla trycket på hakan, så vi är så tacksamma för hjälpen både av Elin som skjutsade in och mina föräldrar som skjutsade hem 5 timmar senare när hon äntligen fick åka hem.

Tre stygn ville de sy, men hennes panik stoppade dem och hon blev till slut tejpad istället. Nu håller vi tummarna för att tejpen håller och att ärret blir fint. Aj i mammahjärtat alltså!