Fjärde veckan i löpprogrammet
Ny vecka betyder också ny vecka i mitt löpprogram. Det blir fjärde veckan av totalt 21, och status hittills är att jag fått prioritera bland passen. Det har helt enkelt inte hunnits med tre löppass, mammaträning och ytterligare styrketräning utöver det. Än så länge gör det ingenting, det är så pass tidigt och jag startade inte helt otränad vad gäller löpningen. Om några veckor måste jag nog dock se till att step up my game.

Förhoppningsvis får jag ändå till de tre passen den här veckan, för nästa vecka är det testlopp. Det innebär att jag kommer att springa 5 km så snabbt jag kan och anteckna prestationen. Detta görs sedan var femte vecka och är en liten koll för att se om jag utvecklas framåt. Lite läskigt nästan.

För dig som är nyfiken på programmet så hittar du det i Stora löparboken för kvinnor.

(null)

Bilder från loppet

Lever lite på ruset från loppet fortfarande och har tagit en välbehövlig vilohelg innan startskottet för fortsatt träning mot milen. Det är faktiskt bara 26 dagar kvar till Tjejmilen. 


Kroppen efter loppet? Jag har haft lite ont i högerfoten, och svaga känningar i benhinnorna efter fredagen. Jag har trots allt inte sprungit något alls på asfalt och förmodligen gjorde adrenalinet att jag inte kände att jag kanske trampade lite tokigt eller så. Vi pratar ju faktiskt om mig, tjejen som sprang ett helt halvmaraton med ett skavande kardborreband (med tidtagningschippet) och fortfarande har ett ärr runt hela vristen.

Träningen framöver? Jag fortsätter som jag tidigare nämnt med löpprogrammet. 1 pass backintervaller, 2 pass löpstyrka och 2 löppass i veckan. Tänker att jag fortsätter att öka distansen med 500 m per vecka. Måste också jobba mer med magaktiveringen så att jag orkar hålla den hela löprundan igenom. 5 km var gränsfall... Får fortsätta jobba med Mammamage-appen, hur tråkigt det än må vara.

Marathon day

Idag går årets upplaga av Asics Stockholm marathon. Been there, done that, got the t-shirt skulle jag vilja säga. Men nej. Jag var ju anmäld förra året och t-shirten har jag faktiskt. Faktum är att jag anmälde mig direkt när anmälan öppnade, alltså ett helt år innan själva loppet, tränade hela 2015 och början av 2016. Kroppen kändes starkare än någonsin och jag var taggad till tänderna. Sedan uppenbarade sig nackdelen med förskolläraryrket. Hello halsfluss... Penicillin och drygt två veckor hemma från jobbet, med mindre än tre månader kvar till loppet. Jag försökte ändå att komma igen efter det, men motivationen sjönk rejält av att i princip få börja om från början och framåt slutet av maj blev jag förkyld och fick feber. Så på den stora loppdagen hade jag halsont och var fortfarande febrig.

Marathon står på min bucketlist, så någon gång i framtiden ska jag satsa igen. Kanske blir det i Stockholm, kanske inte. Bryt ihop och kom igen, som det så fint heter. Tills dess är målet att hitta tillbaka till löparglädjen överhuvudtaget. Jag har till och med gått och blivit lite sugen på en löparvagn till mig och Selma när hon blir tillräckligt stor för det. Någon som testat? Hiss eller diss isåfall?