Onsdag har blivit lite av min favoritdag, då den innebär gymbesök helt för mig själv och sedan veckohandling direkt efter. Det blir inte alltid jättebra träning när man har en bebis med sig, så att få den där timmen då och då är värt guld för mig.
Även denna vecka blev det ett pass på löpbandet och det är så fruktansvärt gött i kroppen efteråt. Att få svettas ut och vara själv med musik i öronen är terapi för mig. Som en frizon och jag älskar det. Än går det inte särskilt fort och det blir heller
inte så värst lång distans, men 50 minuter i joggtempo känns helt lagom just nu. Man måste börja någonstans och det är där jag är nu. Faktiskt så briljerar jag hellre på en lägre nivå, än att sätta ribban för högt och riskera att bli besviken och
tröttna. Det får bli kvällens goda råd, att sätta ett mål och en plan som håller. Hellre ha roligt och känna sig duktig, än att misslyckas.
MENY
1