Short hair don’t care
Denna torsdag bjuder på egentidslyx hos frissan för den här småbarnsmamman. Det ni!

Jajamän, först ett dunderbra pass mammaträning och sedan snabb dusch och lunch innan vidare till bästa frisören och vännen. Välbehövligt med lite fix för egen del. Kände för en lite större förändring också för en gångs skull, så det fick bli ljusa slingor och en rejäl klippning. Velande fram och tillbaka huruvida jag vill spara ut eller klippa av landade till slut i just det. Klippa av. Jag stod någonstans i det tråkiga mellanlandet där det skulle behövas sparas ut en decimeter för att räknas som långt, eller klippa av en decimeter för att bli en kort fin frisyr. Ett tag kände jag att jag saknar mitt långa hår, men så insåg jag två saker. Ett: det skulle ta åtminstone två år att spara ut ordentligt. Två: långt hår är bara kul när det är fixat, och vem har tid med det mer än till något särskilt tillfälle någon gång då och då? Så klipp, klipp fick det bli. Vårfräscht och bra.

(null)

(null)

(null)