Som rubriken lyder så har vi nu klarat av hela 6 år tillsammans. Helt galet, men vi har hunnit med en hel del. Köpt lägenhet, köpt hus, varit på 10 utlandssemestrar (om jag inte missat någon) och så nu bebis. Bland annat. Tiden går fort när man har roligt, som det ju heter.

Det blev inget firande igår, när årsdagen var, eftersom vi är mitt uppe i detta svinkoppsträsk. Det får bli något att se fram emot när vi tagit oss igenom det och alla är friska och krya. På tal om det så tror vi att vi faktiskt ser ljuset i tunneln här nu. Hoppas att jag inte jinxar något genom att skriva det nu... En uppdatering på den fronten kommer imorgon! Tänkte också ta mig tid att skriva av mig lite om hur jag mår och hur återhämtningen efter förlossningen fortlöper eftersom jag fick en fråga angående det och insåg att jag helt glömt bort det. Fokus har verkligen varit 110% Selma den senaste veckan och jag har knappt ens hunnit eller kunnat äta eller borsta tänderna. Vi hoppas att det ordnar sig nu så att vi kan återgå till ett någorlunda normalt och fungerande liv.

 

En liten hyllning för 6 år av kärlek, ett grattis till oss och ett stort tack till mannen som hållit sig samman medan jag har brutit ihop totalt de senaste dagarna. Selma kunde inte fått en bättre pappa!