De senaste dagarnas bloggtorka har berott på att vi har det sjukt tufft här hemma nu. Bebisbubblan brast med ett stort pang när Selma började få otäcka utslag i början av veckan. Vi fick rådet på BVC att hålla dem under uppsikt, men fick komma dit och träffa läkare igår eftersom det blivit värre. Därifrån fick vi remiss till barnakuten, som såklart stängde tidigt på fredagar, så det blev vanliga akuten för oss. De konstaterade svinkoppor och jag är så jävla ledsen. Vi har verkligen varit noga både själva och med besökare, men ändå har hon råkat illa ut. Jag storgrinade både på BVC, akuten och Apoteket, och har fortsatt på det spåret här hemma. Antibiotika blev utskrivet, men vi har inte vågat ge henne det ännu eftersom det är risk för framtida komplikationer och dessutom biverkningar i form av dålig mage och kräkningar. Ingen bra kombo för en bebis som fortfarande tappar i vikt då amningen tydligen inte räcker till. Såren på mig har dessutom heller inte läkt så jag har fruktansvärt ont och mår skitdåligt över att behöva pumpa och ge ersättning. Vilken skithelg rent utsagt! Tycker så synd om henne (och lite om mig själv också) att jag inte vet var jag ska ta vägen ens... Tur att Jimmy håller sig samman och kan ta hand om oss båda när jag bara grinar.
Åh nej, massa krya på er båda. Kämpa kämpa det kommer snart kännas bättre för både dig och Selma. /Camilla
Jag brukar hata när folk skall ge råd men nu gör jag det själv. Jag slutade amma L när han var 4 månader och hade så dåligt samvete för jag borde kunnat amma. Jag kämpade med att pumpa men det kom knapp någonting. Det blev bra för oss när jag slutade.
Ni kommer göra det som är bäst för Selma och tänka på hennes bästa. Det mesta blir bra i slutändan.
2