Hon som är värd allt

Sorry igen för gårdagens gnäll! Jag är egentligen ingen som gnäller om smärta, det var till och med så att mamma frågade tidigare idag när hon var här hur det var i lördags när vi var hos min bror i Stockholm. Bilresa dit och hem, och så satt vi ju i princip hela tiden vi var där. Inte jättekul för min svanskota, riktigt svinont faktiskt, men jag är inte den som säger det högt. Får jag frågan hur jag mår så är svaret "bra". Alltid bra. Det är som en reflex. Bra. Jag mår bra. Knäppt va?


Men för att återgå till det jag skulle komma till. Selma. Älskade lilla trollungen. Tänk att någon så liten kan ställa till med så mycket för sin stackars mamma. Men vet ni? Hon är värd det. Alla dagar i veckan. Det hade varit trevligt att kunna sitta som en normal människa, det ska jag inte sticka under stolen med. Och tanken på att kanske behöva ha ont LÄNGE är inte det minsta rolig, men min lilla gosing är verkligen värd det. Så himla värd det. Jag minns inte ens vad jag gjorde om dagarna innan hon kom... Underbara lilla varelse!❤️

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress