Det här med sprutor alltså... Vilken pärs! Fattar inte varför jag alltid blir så nervös precis innan för det tar ju bara några sekunder och det gör ju knappt ens ont. Ändå kan jag höra mitt eget hjärta dunka när jag ser sprutan förberedas och hela kroppen spänns. Det är liksom själva grejen att en nål ska stickas in i min arm som får paniken att komma krypande. Usch!

Men det gick bra i dag och nu behöver jag inte ta något mer TBE-vaccin förrän om 3-5 år. Skönt.