Jimmy fick för sig igår att hans hår hade blivit alldeles för långt och själv har jag behövt klippa mig i evigheter, men speciellt nu när håret blivit så slitet av sol och saltvatten. Eftersom det var nyårsafton och man vill vara lite extra fin så tog vi en tuk-tuk in till Patong igår eftermiddag och knallade in på en frisör- och nagelsalong för att bli fina i håret.

Den thailändske mannen som klippte oss pratade knappt engelska överhuvudtaget och jag har aldrig någonsin varit så skraj i hela mitt liv som när han måttade upp med fingrarna hur mycket han tyckte behövdes kapas. Dessutom så klippte han utan att fukta håret innan och han gjorde det bakom min rygg och inte genom att dra hårslingorna rakt uppåt så att man ser som min vanliga frisör brukar göra. Jag kom på mig själv flera gånger med att inte andas eftersom jag var rädd att det skulle bli snett eller något. En rätt läskig upplevelse helt enkelt, men jag kan ju säga såhär: jag har heller aldrig varit så nöjd efter en klippning! Jag vet inte hur han gjorde men på något sätt lyckades han få topparna att kännas jättefina och fräscha men utan att ta så mycket av längden. Annars brukar jag gå från frissan med känslan av att inte ha något hår kvar. Men visst är det några centimeter som är borta, men det känns inte alls så mycket som det brukar. Det är tydligen i Thailand man ska klippa sig...

När vi kom tillbaka till Kamala gick jag ner till massagetjejerna här på hotellet och fick fin fransk manikyr. Från början hade jag faktiskt tänkt göra akrylnaglar när jag ändå är här, men nu har mina egna blivit så långa så det fick bli såhär. Bra mycket billigare och så ser det ju mycket naturligare ut.

En ny blå klänning och nya skor fick också inviga kvällen, så jag kände mig nästan som en ny människa när vi gick ner till middagen på stranden.