Min dag har hittills gått åt till att prata i telefon med mamma. Jag tror nog att det var rekord i telefontid för oss båda och nu har jag kramp i hela högerarmen så jag vet inte hur jag ska få den att bli normal igen. Sjukt vad tiden gick snabbt! Jag hade precis ätit frukost när hon ringde så nu är det väl bara att plocka undan den och fixa lunch istället. Men ibland behöver man ju faktiskt prata av sig så det gör inte så mycket att halva dagen gick. Det blev mycket jobbprat för det är väldigt struligt och jobbigt på den fronten just nu, men jag varken kan, får eller vill gå in på några detaljer just nu... Det är bara att hoppas att det löser sig på något bra sätt till slut. Överlever gör man väl hur som helst så det är ingen fara egentligen.