Ibland blir man bra trött på att allt ska krångla till sig. Den enda riktiga semestern jag bad om den här sommaren var 17-26 augusti, alltså då vi ska till Cypern och den helgen vi kommer hem därifrån, och ändå har jag fått jobbtider under tiden vi är borta. Suck. Det ironiska är att jag fått ledigt de två första helgerna i augusti, men självklart inte de som jag sagt till om.
Men det löser sig väl alltid. Det bästa vore ju om jag kunde lyckas byta med någon så att jag ändå får pengarna, men annars får väl chefen fixa fram någon som kan ta mina tider. Jag sa ju trots allt till om den veckan redan i april...